torsdag 31 juli 2008

Jag vet inte

Anna Troberg och Rick Falkvinge bland många andra skriver idag om att FRA verkar ha rätt att spana på och lagra uppgifter om folks sexuella preferenser enligt den special-PUL FRA har fått. Att de har "rätt" att göra det betyder dock inte att de gör sådant och det finns heller inga bevis för att de gör det i dagsläget.
Emedan det är illa nog att FRA har en egen PUL där andra regler gäller så måste man nog också behärska sig i sin kritik mot FRA. Det får inte på några villkors vis bli ogrundad kritik som lyfts fram eftersom det då omedelbart blir lätt för FRA-förespråkarna att avfärda motståndet med att det bara är ett gäng foliehattsbloggare som överdriver. Det finns så otroligt mycket fel med lagen i sig att man inte behöver gripa efter halmstrån i sin iver att bevisa hur farliga FRA är.

Snälla, angrip dem med underbyggda argument, som vi hittills gjort, och hänfall inte till sensationsjournalistik. Behåll momentet framåt genom att övertyga med fakta. Dåligt underbyggda "sensationer" får folk som inte redan är involverade att dra sig för engagemang.

Prolog

Innan jag börjar vill jag klargöra varför jag skriver så anonymt jag bara kan.

Sammanfattat i ett ord: rädsla.

Kalla mig fegis om ni vill - jag tar det - men som det ser ut idag med rekryterare som letar på internet efter detaljer om våra privatliv, FRA som letar efter detaljer om våra privatliv, utländska intressen som letar efter detaljer om våra privatliv plus naturligtvis alla de anti-demokratiska strömningar vi ser både i Europa och resten av världen, vill jag helt enkelt inte ange vem jag är för vem som helst. Så långt anser jag att det har gått. Det är helt enkelt inte riskfritt för oss "vanliga" människor att ha åsikter som inte överensstämmer med de som styr längre.

Må så vara att det kanske är ganska lätt för FRA att ta reda på vem jag är ändå. Men jag tänker inte servera det åt dem.